Det har varit en ganska händelserik förmiddag. Och inte händelserikt på ett roligt eller bra sätt. Då jag står i köket och kokar gröt hör jag ett rop utanför (mitt kök vetter ut mot entrén och gångbanan). Skriket var för påtagligt för att jag skulle kunna ignorera det så jag kikar ut genom fönstret...Och ser en gammal dam ligga på marken och vrida sig i smärtor. Jag slänger på mig skorna och rusar ut (fortfarande i min pyjamas och bara en tunn långärmad tröja). Tantens väska ligger en bit bort med innehållet utspritt över marken och hon är helt röd i ansiktet. Hon skriker fortfarande och hennes kropp låg i en väldigt onaturlig ställning. Jag frågar henne vad som har hänt, hur länge hon legat där, vart hon hade ont.
"Höften." Jag vågade inte kolla noggrannare, dels för det var massa snö på marken och dels för att jag själv inte skulle gilla om en främling drog upp kläderna på mig. Hon sa att hon legat där i nästan en kvart och att hon tuppade av några minuter, jag undrar hur någon inte kunde märkt henne innan. Det går massvis med folk hela tiden utanför, och det är en stor parkeringsplats 10 meter bort. Dessutom kunde man se henne från tre olika hus, utan problem. Jag hade som tur var med mig mobilen, så jag ringde ambulansen och stannade hos tanten tills ambulanskillarna kom. Det var något av det värsta jag varit med om, jag var så rädd och visste inte vad jag skulle göra för att hjälpa henne. Hon såg bara ut att ha så ont.