Så intervjun gick kanonbra, usch vilken fruktansvärt trevlig människa hon var (chefen/ägaren över stället). Vi skrattade, vi skämtade och hon sa rakt ut att hon verkligen gillade mig. Dessutom var våra tankegångar nästintill identiska. Det jag mycket väl kan falla på är att jag inte har mycket erfarenhet av baristajobb. Men hon var noga med att poängtera att personligheten väger upp mest och även om det kommer någon som har en lista full med meriter från tidigare jobb men inte har den rätta personligheten så är jobbet mitt. Jag hoppas verkligen, det är ett sånt ruggigt underbart ställe. Fick möta en annan anställd först, hon bjöd mig på gratis varmchoklad och jag lovar er, deras varma choklad sopar banan med konkurrenternas.

Jag kanske är lite knasig men jag älskar att prata med folk på bussen, tåg och liknande. Synd bara att det är så typiskt svensk att ignorera och kolla på folk som om de rymt från närmaste mentalsjukhus när någon försöker vara social.
En kvinna pratade med mig på bussen, det var bara hon och jag kvar (jag bor vid vändhållplatsen) och hon var så trevlig. En helt vanlig småbarnsmamma. Jag är fortfarande glad över våran konversation, det är såna små saker i vardagen som kan lysa upp hela min dag.  

Nä, nu ska jag se klart pilotavsnittet av The Walking Dead och sedan fundera på vad jag ska laga för mat idag. Kanske en mumsig tacopaj?

Bild på mig som jag tog med min mobil på väg 
hem från busshållplatsen. Visst är det vackert när solen skiner över den glittrande snön?